När du bedriver forskning kan du använda både kvalitativa och kvantitativa metoder.
I själva verket kan du ibland använda båda för att göra din forskning mer komplett och tillförlitlig.
I det här avsnittet berättar vi allt om kvalitativa forskningsmetoder, från vad de är, deras fördelar och nackdelar, skillnaderna med kvantitativa metoder och mycket mer.
Låt oss komma igång!
En kvalitativ metod är en forskningsmetod som syftar till att få fram icke-kvantitativa och icke-matematiska data som speglar människors värderingar, åsikter, känslor, beteenden, erfarenheter eller interaktioner i ett visst ämne.
En kvalitativ metod kan bland annat vara en strukturerad eller semistrukturerad intervju, en diskursanalys, en fältobservation, en fokusgrupp, ett möte eller fältanteckningar.
Dessa kvalitativa metoder används för att få en djupgående förståelse för åsikter, känslor och värderingar i ett visst ämne, och kan identifiera komplexitet eller sekundära frågor som inte är synliga för blotta ögat.
Kvalitativa metoder är särskilt användbara inom discipliner som sociologi, historia, litteratur, omvårdnad, genusvetenskap, antropologi, psykologi och andra samhällsvetenskaper.
Kvalitativa metoder används ofta för att utforska djupare sammanhang och betydelser av frågor som inte kan besvaras på ett generellt sätt med hjälp av numeriska eller statistiska data.
Några exempel:
-Identifiera orsakerna till att människor ansluter sig till vänster- eller högerpolitik.
-Analysera varför en marknadsföringskampanj var så tilltalande för den lokala publiken.
-Att förstå hur en viss socialpolitik påverkar en marginaliserad befolkning.
-Förstå de motiv som fungerar som en länk mellan människor i en viss urban stam.
-Analys av ett litterärt eller musikaliskt verk om en viss författare och dess inverkan på det historiska sammanhanget.
-Analys av antika texter om religion och dess inverkan på samhället i det förflutna.
Som ni ser är detta forskning som inte kan besvaras med enbart statistik.
Det finns också mycket som är subjektivt och som måste tolkas på ett sätt som gör att forskaren/forskarna inte blir partiska.
Kvantitativa metoder fokuserar på insamling och analys av statistiska, matematiska och numeriska data. Till exempel ålder och kön på personer som deltar i kulturaktiviteter i Stockholm.
Från t.ex. en sluten enkät kan sådana data lätt erhållas, vilket kommer att bestämma antalet män och kvinnor och åldrarna för varje deltagare.
I sin tur kan aspekter som medelvärde, median och läge, bland andra viktiga statistiska aspekter, beräknas.
Till skillnad från kvalitativa metoder är kvantitativa metoder lättanvända, snabba och replikerbara, men de ger inte möjlighet till en djupgående förståelse av subjektiva och komplexa aspekter av det som analyseras.
Nedan följer de viktigaste för- och nackdelarna med kvalitativa metoder, med utgångspunkt från de punkter som bör lyftas fram.
En av styrkorna med kvalitativa metoder är deras flexibilitet.
Det innebär att nya data kan erhållas genom förändringar i metoden, t.ex. om nya frågor eller underteman uppstår kring ett visst ämne. Detta gör att du kan gå på djupet och utforska alla de komplexa frågor som kan uppstå i din forskning.
När det gäller datadjupet innebär den här typen av metod att du kan utforska varje deltagares erfarenheter, synpunkter, åsikter och värderingar, vilket ger dig djupgående, relevant och användbar information.
En annan punkt att lyfta fram är att du kan komma in i deltagarnas sammanhang och därför få direkta data genom observation eller direkt deltagande av personerna.
Å andra sidan tenderar dessa metoder att ta lång tid att genomföra och analysera.
En intervju kan ta ganska lång tid, och om man multiplicerar detta med antalet personer i undersökningen blir det mycket längre tid.
Samtidigt kan analys av intervjudata, till exempel genom tematisk analys, kräva mycket mer tid och resurser för att fullt ut förstå intervjupersonerna.
Dessutom är det mycket svårt att replikera eller generalisera till större populationer när de genomförs i särskilda sammanhang, och deltagarnas och forskarnas subjektivitet kanske inte ger tillförlitliga resultat.
När vi talar om trovärdighet och tillförlitlighet i kvalitativa metoder syftar vi på det faktum att de garanterar en säker, stabil och konsekvent forskning som kan extrapoleras till tidigare eller framtida perioder.
I detta avseende är en grundlig och detaljerad dokumentation av hela forskningsprocessen grundläggande, till vilken olika kvalitativa och/eller kvantitativa metoder måste läggas till för att få varierade data för att formulera trianguleringar, och slutligen måste en klar, exakt och representativ bild av den studerade verkligheten erhållas.
För detta krävs konsensus bland forskarna och att man tar hänsyn till deltagarnas åsikter.
Med andra ord måste subjektiva fördomar undvikas och ett objektivt, systematiserat och sammanhängande perspektiv på verkligheten eftersträvas.
Det finns ett antal kvalitativa metoder för att genomföra datainsamling för kvalitativ forskning.
De viktigaste är följande:
Detta är en konversation som vanligtvis har frågor eller ett strukturerat eller semistrukturerat manus, vilket gör det möjligt att få förstahandsdata från den intervjuade.
Till skillnad från gruppintervjuer ställer intervjuaren, som vanligtvis är en forskare, frågor hand i hand med den intervjuade och får på så sätt fram de uppgifter som behövs för att besvara dina forskningsfrågor.
Intervjun spelas vanligtvis in så att den kan transkriberas och data kan studeras mer noggrant och exakt.
Frågorna leder oftast till mer eller mindre kortfattade svar, och vid många tillfällen kan den intervjuade korsförhöra om något ämne som han eller hon vill klargöra.
På så sätt blir forskningen ofta mer komplex och de data som erhålls ger en större förståelse för deltagarnas sammanhang, känslor och åsikter.
Deltagarobservation är en av de mest använda datainsamlingsmetoderna inom kvalitativ forskning.
Den används framför allt inom discipliner som antropologi, sociologi, statsvetenskap, kulturgeografi, socialpsykologi och kommunikation.
Metoden går ut på att man går in i en grupp individer, t.ex. en religiös grupp, en stam, en arbetsgrupp eller någon annan, och inhämtar förstahandsuppgifter och observationer i själva sammanhanget.
Dessa observationer bör göras under en tillräckligt lång tidsperiod, så att man undviker engångsfakta om särskilda processer, relationer och händelser inom gruppen.
Genom att vara bekant med gruppen blir det möjligt att få stora mängder data för att konkretisera forskningen.
Det är en metod som har likheter med deltagande observation, men som är mycket mer omfattande.
Etnografi innebär att man bor i ett samhälle och genomför observationer och intervjuer med samhällsmedlemmar för att samla in data för forskning.
Etnografi används för att systematiskt förstå, upptäcka och tolka kulturen i en viss samhällsgrupp.
Det handlar om att tyda och förstå beteenden, värderingar, trosuppfattningar och känslor hos individer i en viss kultur, liksom de olika rollerna inom kulturen.
Det är en metod som har använts inom samhällsvetenskapen sedan dess begynnelse och är en av de mest giltiga och grundläggande metoderna i denna typ av studier.
Det finns olika kvalitativa tekniker för datainsamling med hjälp av grupper, varav de mest kända är fokusgrupper och diskussionsgrupper.
Fokusgrupper är artificiella grupper (dvs. personer som inte känner varandra eller inte har interagerat tidigare eller efter metoden) på mellan 3 och 12 personer, där de tillfrågas om ett specifikt ämne.
Det finns en moderator som är den som gör samtalet trevligt och som styr chatten så att den inte går utanför ämnet.
Den används ofta för att utforska värderingar, åsikter och känslor kring en produkt eller en grupp av produkter.
Fokusgrupper är å andra sidan en kvalitativ metod där 6-12 personer som inte känner varandra diskuterar ett specifikt ämne.
Moderering är mycket mindre än i fokusgrupper, liksom inspelning, transkribering och analys av hela diskussionen.
Fokusgrupper försöker nå en kollektiv diskurs i slutet av diskussionen, medan fokusgrupper baseras på varje deltagares personliga erfarenheter.
Kvalitativa metoder är särskilt användbara för forskning inom sociala, språkliga, marknadsmässiga, historiska och psykologiska områden.
Det är metoder som försöker få fram data som inte kan kvantifieras, till exempel åsikter, bedömningar, känslor och perspektiv på ett visst ämne.
Det finns olika kvalitativa metoder, varav de kanske mest framträdande är intervjuer, etnografier eller fokusgrupper, från vilka du kan få värdefull data för att besvara den forskningsfråga som ställs.
Utskrifter är mycket användbara när man bedriver kvalitativ forskning, eftersom de gör det möjligt att konvertera intervjuer och inspelningar av alla deltagare till text.
Därför kan du registrera dig gratis på ScriptMe och transkribera dina intervjuer utan dröjsmål, så att du bättre kan analysera dem och bedriva forskning med maximal effekt och tillförlitlighet.
